SAN CRISTOBAL - GALAPAGOS ISLANDS - ECAUDOR

My new home for three days!


ISABELA ISLAND - GALAPAGOS ISLANDS - ECAUDOR

1.6 mils vandrande i lera.
För kaktusjäkeln.
Ingen sprutande lava.

Pedagogiskt sagt.
Också ett minne.


SANTA CRUZ - GALAPAGOS ISLANDS - ECAUDOR


SANTA CRUZ - GALAPAGOS ISLANDS - ECAUDOR

Eftersom jag inte kan lägga in bilder i samma inlägg som texten får texten komma i förväg den här gången.

Men vilken dag!
Vi tog båten från Isabela Island imorse.
Checkade in och tog en promenad till Tortuga Center.
Där föder de upp jättarna till sköldpaddor de har här.
Så, allt från mini-sköldis till den största jag förmodligen kommer se i hela mitt liv.
Helt ofattbart stora.
Kommer inte riktigt på något att jämföra med just nu, men jag ska klura lite!
Eller.. Som ett halvt badkar kan man säga.
I bredd. Och lite högre.

Efter det gick vi hem, sov en stund och sedan var det dags för snorkelutflykt.

Först åkte vi till en "tunnel" mellan två berg.
Där man kunde hoppa ned emellan.
15 meter.
Jag är sjukt stolt över att jag klättrade upp till 8 meters-plattformen och hoppade därifrån.
Hade det inte varit för att man var tvungen att klättra upp till 15 meter hade jag lätt tagit den med. Hehe.
Själva hoppet var faktiskt inte så läskigt.
Men klättringen..
Hade man ramlat hade man ju dött for sure.
Nästan iallafall.

Efter det lilla äventyret drog vi till nästa snorkelställe.
Fullt av leksugna sjölejon.
Så, vi tog ett rep som de grabbade tag i och simmade med oss.
Om man dessutom tog ett djupt andetag och dök ned en bit till dem, andades ut så att det bildades bubblor, var man mer intressant än repet.
Och medan jag är så inne i det här lekandet med mina sjölejonsvänner, simmar en tre meter stor haj förbi mig.
Som äter sjölejon.
Men ingen fara såklart, jag lever ju!

Idag lever jag dessutom mer än någonsin.
Ett minne för livet!

GALAPAGOS ISLANDS - ECAUDOR

Igår anlände vi till Galapagosöarna.
Checkade in och blev visade pölen med flamingos här bredvid.

En timme efter incheckningen skulle både jag och Lycke "vila" lite.
Blev väckta 13 timmar senare, det vill säga 07.00 imorse av att vi blir hämtade om tio minuter.
BRÅTTOM!
Antar att det var för att vi båda är sjuka som vi totalt däckade och inte vaknade tidigare än så.

Hur som helst, först på agendan var vulkanbestigning.
1.6 mil.
I lera.
För att se .. dimma.
Och ingen lava.
Jag vet inte om det berodde på att jag har någon slags drömbild av en vulkan på hjärnan, eller om det faktiskt är flera än jag som tänker sig ett berg med magnifik utsikt samt ett stort hål av röd lava som bubblar.
Så var inte den här vulkanen.
Bara så ni vet.

Eftermiddagen ägnades åt snorkling.
Sjölejon, sköldpaddor, rockor, iguanas (ödlor?) och en massa fiskar!
Och bluefooted boobies.
Lite osäker på den exakta översättningen där.
Men ska försöka fånga någon på bild och visa!


GALAPAGOS ISLANDS - ECAUDOR


ARRIAL DO CABO - BRAZIL


IGAUZU FALLS

Lite sena bilder från Igauzu falls i Puerto Igauzu!


PERU


PERU/ECAUDOR

Igår flög vi från Rio de Janeiro till Peru, där vi spenderade 12 timmar.
Strosade lite i stan.
Så många fina byggnader!

Sedan tog vi flyget vidare till Ecaudor och Quito, varifrån vi inatt flyger till Galapagosöarna.

De två senaste dygnen har varit bland de värsta i mitt liv.
Matförgiftad timmarna innan flyget precis ska gå.
Spytt och gråtit.
Känt mig som ett litet barn.
Saknat att bli ompysslad.

Hoppas ni har det bra där hemma.
Att julen var bra och att det nya året har fått en underbar start!

RIO DE JANIERO


SVÅRARE ÄN MAN KAN TRO

Som sagt, det är svårare än man kan tro det här med bilder.
Inte heller här går det att lägga in bilder på någon dator.
Förhoppningsvis fungerar det på nästa ställe.

Vi har iallafall spenderat nästan en vecka i Rio de Janeiro nu.
Och som staden levererat!
Nyår var helt fantastiskt och underbara Lapa är minst lika fantastiskt.

Tidigt imorgon går flyget mot Ecaudor och Galapagosöarna.

Jag håller er uppdaterade!


NO COMPUTER - NO UPDATE

Just nu håller jag till i fina Cabo Frio i Brasilien.
Mycket har hänt sedan sist och många fina bilder har tagits!
Men jag har ingen tillgång till en dator, därav dåligt med uppdatering.
Håll ut en vecka till, sedan drar vi vidare till stora Rio de Janeiro!


REFLEKTION ETT

Tãnk dig en buss. 
En helt vanlig skolbuss. 
Det âr fruktansvârt varmt och det finns ingen aircondition. 
Trots att alla rutor âr ôppna rinner svetten. 
Det fôrsta jag tânker pa âr om det finns nagot helt ledigt sâte. 
Det finns det. 
Tack och lov. 
Fôrutom att klâderna blir genomblôta av skinnsâtena skulle jag annars dessutom ha klibbat ihop med nagon. 
Vilket âr bland det vârsta jag vet.
Nâr laren glider mot varandra som Bambi glider pa hal is.
Nâr man liksom smâlter samman med nagon annan. 
Klibbar ihop som tuggummin. 

Pa hoppar en âldre man. 
Han sôker liksom jag med blicken ôver bussen.
Tva helt lediga sâten.
Ett leende sprider sig ôver hans ansikte da han ser att en dam sitter sjâlv. 
Han gar med bestâmda steg till damen och sâtter sig. 
Han klibbar mer ân gârna ihop. 
De bôrjar prata och fortsâtter med det hela vâgen fram.

De, liksom resten av bussen, konverserade som en buss full av ungdomar hemma.
Det âr vardagsmat hâr. 
En trevlig stund pa dagen. 
Sa mycket som mânniskor konverserar hâr, sa mycket har jag inte sett mânniskor konversera pa bussen/tunnelbanan/taget i Stockholm sedan jag flyttade dit fôr snart tva ar sedan. 

Skillnad pa folk och folk. 


DET BLIR INTE ALLTID SOM MAN TÄNKT SIG

Gardagen borjade precis som alla morgonar börjat den här veckan.
En första tanke pa om mitt bankomatkort kommit.
Upp ur sängen och leta rätt pa en av de söta ägarna här.
Han som fatt det stora uppdraget att ringa posten varje morgon.
Likt alla andra dagar pa postkontoret sägs det "imorgon eller dagen efter det".
Vilket skulle betyda idag, fredag, eller mandag.
Eftersom vi redan stannat här tre dagar längre än planerat kände vi att nu far det dumma kortet vara, för över helgen stannar vi inte.
Sa jag ringer banken, spärrar kortet och skickar ett nytt hem till mamma och pappa.
Sa fort jag lagt pa tappar jag mobilen i golvet, och saklart gar hela displayen sönder.

Vi drar oss mot affären för att handla lite fika innan den 18 timmar langa bussresan till Igauzufallet.
Pa väg hem, en promenad pa runt fem minuter, börjar det regna.
Och inte sa lite.
Det var det sjukaste regnet jag sett i hela mitt liv.
Vattnet nadde över däcken pa bussarna i slutet av dagen.
Det vill saga helt galet mycket regn.

Iallafall, sjöblöta skyndar vi in pa hostelet för att hämta väskorna och dra.
Da kommer ägarna och säger att det skett en explosion med massa gaser pa busstationen dit vi ska sa inga bussar eller taxibilar vill aka dit.
Men, precis lika gulliga som vanligt ringer de en privatchaufför som skjutsar dit oss.
Springer in och letar ratt pa kontoret.
Dar ingen pratar engelska.
Saklart.
Efter lite om och men har vi letat ratt pa stallet bussen gar ifran.
Mellan nummer 37 och 51.
Örnögon vore kanon om man ska kunna halla koll pa alla de numren samtidigt.

Där sitter vi och tror att bussarna inte kommer pa grund utav regnet, vilket vore förstaeligt.
Efter tva timmar börjar vi bli lite otaliga, men eftersom ingen kan prata engelska är det omöjligt att fa reda pa vad som händer.
SJU timmar senare hittar jag en kille som kan prata engelska.
Som berättar att alla busschaufförer strejkar och inga bussar kommer att ga.

Leta reda pa taxi.
Aka "hem" till hostelet igen.
Kommer pa att jag glomde linnet och mina hörlurar i taxin.

Godnatt.  

Update: Tror ni kortet kom idag istället för mandag eftersom vi var tvungna att stanna här och jag spärrade det igar?
Hamta sax.
Klippa, klippa.
Hejda.

BYE BUENOS AIRES!

Nu har det blivit dags att lämna Buenos Aires och Argentina.
Förhoppningsvis kommer mitt bankomatkort idag och da tar vi bussen mot Iguazú-fallet.

Eftersom jag inte har bloggat sa mycket härifran blir det ett lite längre inlägg nu istället!

Cementeria de la Recoleta:
 
Det här var en väldigt, väldigt fin kyrkogard. Räknas som den mest pakostade i världen.
Istället för sma gravstenar pa varje plats har det istället byggts ett litet hus.
Ett litet hus som pryds av marmor, guld, krucifix och exklusiva, graverade namn.
Här kan man även hitta Evita Perons grav.
Emelie pa kyrkogarden. Snodd av Lycke.
 
El Zoo:

Det här är bland det värsta jag har sett i hela mitt liv. 
Vi kan klaga pa väldigt mycket angaendes Sveriges zoo:n, men pa det här zoo:t madde djuren inte bra.
Verkligen, verkligen inte.
Det var nästan sa att man kunde torka deras tarar om man kom tillräckligt nära.
En isbjörn i en bur som var lika liten som mitt vardagsrum, med en kvadratmeter skugga och en pool som värmdes upp i de ungefär 35 graderna varmt det var den dagen.
En tiger som var sa avmagrad att man sag vartenda revben.
Elefanter som fick springa runt i en bur likt en manegé, utan varken ett enda grässtra eller träd.
Otroligt ledsam och rörande upplevelse.
Trots det bjuder jag pa tva bilder som togs innan jag slutade ta bilder overhuvudtaget där.
Snodd av Lycke.
 
La Boca:
 
Det här var däremot en av de bästa upplevelserna i Buenos Aires!
Med risk för att berätta historien fel da jag inte riktigt minns och inte kan googla upp den, far ni ta det här med en nypa salt.
Men alla de färgglada husens historia uppkom som sa att när La Boca började användas som hamn, när batarna kom dit eller när man helt enkelt bara malade dem där, blev det en himla massa färg över.
Da var det en otroligt uppfinningsrik och nytänkande människa som kom pa den fina ideen att börja mala husen med den.
Och sa blev det.
För varje färgburk som blev över malades ett nytt hus.
Och det som är lite roligt med det här är att den första baten som kom, eller lämnade La Boca var en svensk bat!
 
Fotbollsmatch - River Plate vs. Lanus 
 
Det här var en otroligt mäktig upplevelse.
Mitt i hejarklacken bland ungefär 55000 människor stod jag och Kristian och sjöng spanska hejarramsor!
Det var sadan stämning att man knappt hörde da det blev mal, eftersom det lät sa hela tiden.
 
La Bomba de Tiempo:
 
Det här är ett av de roligaste minnena härifran.
Ett slags afterwork för "locals" här.
En dirigent och 14 trumslagare som kommunicerade pa sitt eget lilla vis.
Det vill saga med hardsrockstecken, langfingret och alla mojliga slags pahittade tecken. 
En av de varmaste kvällarna här - oavsett hur lite kläder man hade rann svetten utan man behövde röra sig.
Sa, tänk er ett fullpackat torg, med enbart svettiga människor som star där och dansar for glatta livet till en otroligt häftig trumshow som pagick i nästan tre timmar.
Det later förresten inte sa mysigt.
Men det var det, fast det maste upplevas!
 
Och sist men inte minst har vi en fantastisk restarurang som maste kommas ihag, nämligen La Lechuza.
 
Ett ställe till för "locals".
Har. Aldrig. Ätit. Sa. Gott. Kött. I. Hela. Mitt. Liv.
That´s it.

LAGO DE PALERMO - BUENOS AIRES

Klockan är 07.31 och alla sover i varat lilla rum med fyra bäddar.
Ytterligare tva dagar har gatt och vi har hunnit med att ga vilse betydligt fler ganger än första dagen.
I förrgar skulle vi ga till den stora parken, den berömda stora parken.
Det gick väl sadär..
Vi tog en taxi till "Lago de Palemo", som vi trodde den hette, vilket visade sig vara sa fel fast ända sa rätt.
Vi gick och gick och gick.
Ingen enorm park med manga människor, men likväl en enorm park.
Vilken visade sig vara rätt park, bara det att alla var lediga i mandags.
Det var de inte i tisdags.
Därav folktomt.

Vi fick dock se en väldigt fin sjö och tog lite bilder!
Vilket jag för övrigt varit dalig pa att ta.
Idag ska jag ta med kameran istället!

Kvällen spenderade vi hos Lyckes vän, hennes pojkvän och hans tva vänner som bor här.
Fick god, hemlagad mat och hade det allmänt trevligt hela kvällen!
 

ON THE ROAD - BUENOS AIRES

Nu är vi framme!
Eller vi har redan sagt redan spenderat bade tva nätter och en hel dag här.
Vi bor pa hostelet "On the road".
Lite halvsunkiga rum, men väldigt mysig terass!
Tyvärr är det lite krangligt att kommunicera med hälften av de som jobbar här, sa vi har infört läxförhör i varat rum pa kvällarna, nu ska det läras spanska!  

Gardagen utökade vi var lilla grupp till fyra svenskar som haller ihop fram till nyar.
Vi promenarade massor, letade restauranger, affärer och shopping men ALLT var stängt.
Tydligen var det nagon speciell röd dag igar.

Idag bjuder Buenos Aires pa 31 grader sol och vi ska slanga i oss lite frukost och sedan ta oss iväg till den storsta parken jag sett i hela mitt liv!
 

Nyare inlägg
RSS 2.0